Det var en intensiv dag igår lördagen 11 april med många besökare som ville prova-på-frekvensbehandling. Jättespännande samtal och intressanta ämnen. Det fanns många fascinerande utställare med kul saker att visa upp!
Tack för alla som kom och ville testa frekvensterapi och snacka hälsa!
Bilen är packad med alla saker. Dags för en selfie innan vi kör iväg (jag och Emma från Emmas helande massage).
Kund som provar frekvensterapi och får hälsoguidning.
Låt oss göra en snabb “recap” av begreppet “hälsa”. Ordet hälsa betyder alltså hel, oskadad eller fullständig. Hälsa syftar alltså ursprungligen på ett tillstånd av helhet och integritet. Jag vill hävda att vi i detta ögonblick har byggt ett samhälle som har allt för många digitala ohälsosamma faktorer som negativt påverkar vår möjlighet till att leva ett hälsosamt liv. De mest uppenbara har vi diskuterat i del 1 av “Digital (o)hälsa”. Jag vill även nämna andra faktorer som inte är direkt uppenbara, men där vissa av dem är så pass kritiska att de direkt kan påverka vår överlevnad och hälsa.
Eftersom jag arbetat med IT- och informationssäkerhet i många år har jag mer och mer börjat göra kopplingen mellan vår nuvarande tekniska utveckling och vilken direkt och indirekt påverkan den har på vår hälsa. Ju mer jag tänkt på det, desto mer övertygad blir jag av hur viktigt det är att förstå denna koppling.
“När en enskild funktion blir både nödvändig och oersättlig för att överleva, blir den en avgörande hälsofaktor för att upprätthålla liv och fortlevnad.”
Även om det historiskt hela tiden har funnits kritiska beroenden för människans överlevnad, har dessa nästan alltid kunnat kringgås genom alternativa vägar eller egen handling. Människor har hanterat hot mot livsmedel eller annat produktinköp genom flera parallella vägar. De producerade egen mat med olika grödor och djur, lagrade mat över tid, tillverkade själv, bytte med andra och kunde anpassa sig genom att flytta, ändra kost eller använda jakt och insamling.
Det fanns alltså flera lager av redundans som gjorde att man sällan var helt beroende av en enda källa. Vi har nu istället en situation med uppkomsten av en enskild och centraliserad funktion som inte bara är nödvändig, utan också svår eller omöjlig att ersätta. Förr kunde man inte hävda en stark koppling mellan hälsa och inköpsvägar. Det fanns alltid flera vägar och redundans på andra sätt. Om du inte längre har flera vägar till inköp av kritiska produkter eller kritisk hantering av livsuppehållande funktioner, har du en stark koppling mellan systemet och din direkta livsavgörande hälsa.
Det finns ett gammalt talesätt: “Lägg inte alla ägg i samma korg.”. Det finns en anledning till det… NÄR det blir stora problem MÅSTE du ha alternativa vägar, annars kan det påverka din överlevnad.
Har du inte mer tid, så läs åtminstone om de tre kopplingarna.
3 sårbara kopplingar till samma centrala punkt
1. BankID/DigitaltID
Krävs/kommer att krävas för att fungera i dagens samhälle. Har du inte denna funktion fungerar inte längre nödvändiga funktioner till exvis ekonomiska transaktioner, köp av transporter, bränsle, livsmedel, internetåtkomst & sociala medier (som snart kräver DigitaltID genom lagar som håller på att införas världen över i nästan alla länder simultant. Hakeem Anwar på Above Phone har gjort en omfattande studie om detta: https://abovephone.com/digital-id/).
2. Mobiltelefon med installerat ID
Har du inte denna funktion faller många nödvändiga och livskritiska funktioner. Många scenarior med risker och lösningar nämns nedan.
3. Bankkonto som kräver ID
Har du inte detta fungerar inte längre nödvändiga funktioner till exvis ekonomiska transaktioner, inköp av transporter, bränsle, livsmedel, ditt företag mm. Kontanter håller internationellt, planerat, snabbt på att fasas ut som möjligt alternativt betalningsmedel. CBDC (ersättaren till nuvarande pengar i form av programmerbar kryptovaluta som kan styras centralt hur det används) införs världen över av centralbankerna, och är redan aktivt i många länder.
Läs mer om konkreta svenska exempel i närtid nedan Risk: Ditt bankkonto spärras av banken.
Och efter denna “mjukstart”, låt mig presentera exempel på andra riskfaktorer för negativ påverkan på vår hälsa (och i vissa fall överlevnad). Det är fullständigt rimliga scenarior, som i de flesta fall händer redan nu.
Digital ohälsa med indirekta konsekvenser (små till livshotande)
Risk: BankID eller mobilen fungerar inte
Scenario: Nätverket för BankID fungerar inte. Din bank blockerar ditt BankID pga automatiserad flaggning, regelverk AML/KYC (inte ovanligt idag och drabbar många). Vid “misstag” kan det ta flera månader – 1 år att få tillbaka det, och ibland vägrar banker överhuvudtaget utan motivering.
Möjlig konsekvens
• Oförmåga att betala. Ökad risk för att inte kunna betala mat, medicin, hyra, lån eller transport/bränsle.
Exempel på lösning
Ha alternativ till BankID för inloggning, exempelvis säkerhetsdosa (fungerar enbart för inloggning direkt till banken, ej för övriga autentiseringar). Kontanter (så länge det funkar, och ju fler som använder det, desto svårare blir det att ta bort) och alternativa betalningsmedel som backup. Undvik/betala av lån. Äg det som är nödvändigt i ditt liv. Handla av mindre företag/privatpersoner. Ha beredskapslager hemma för kritiska resurser (mat, bränsle mm.).
• Din mobils funktioner blir kraftigt begränsade. UK införde krav på nationellt ID för mobiltelefoner (uppdatering tvingades ut till alla med iPhone exvis) nyligen och många andra länder håller på att införa samma funktion enligt nya lagar.
Exempel på lösning
Använd alternativa leverantörer till mobiltelefoner istället för Apple och Google/Android, exempelvis Graphene OS (lika lätt/bra att använda).
• Begränsad tillgång till informationskanaler. Eftersom du inte kan bevisa din ålder på sociala medier pga nya lagar. Ökad risk för minskad möjlighet att ta emot och sprida information.
Exempel på lösning
Använd alternativa leverantörer till mobiltelefoner istället för Apple och Google/Android, exempelvis Graphene OS (lika lätt/bra att använda), samt använd alternativa decentraliserade sociala medier som inte använder Digital-ID.
Risk: Ditt bankkonto spärras av banken
Detta är inte ovanligt idag och drabbar många varje år. Bankkonton spärras regelbundet av misstag vid automatiserad flaggningar av betalningar vilket leder till att du inte kan göra några betalningar alls. Bankkonto spärras också av myndigheter utan brottslig handling. Ex: 2025 säljer företagaren Michael Fridebäck (https://www.youtube.com/watch?v=umq8JIEPRlQ) en vattenskoter och tar emot handpenning. Kort därefter spärras hans bankkonto och BankID utan förvarning, vilket gör att han omedelbart förlorar tillgången till sina pengar och inte längre kan använda banken och riskerar konkurs, trots att han friats fullständigt av samtliga instanser. Banken Detta har även hänt i Kanada (se ovan).(Storbritannien, USA, Kanada, Australien och många andra). Vid “misstag” kan det ta flera månader – 1 år att få tillbaka det, och ibland vägrar bankerna överhuvudtaget utan motivering.
Möjlig konsekvens
• Oförmåga att betala → Ökad risk för att inte kunna betala mat, medicin, hyra, lån eller transport/bränsle, företag kan inte fungera, blir av med levebröd.
Exempel på lösning
Kontanter och alternativa betalningsmedel som backup. Undvik/betala av lån. Handla av mindre företag/privatpersoner. Ha beredskapslager hemma för kritiska resurser (mat, bränsle mm.).
Risk: Klimatpoäng hindrar ditt inköp
Klimatpoäng per inköp. Detta planeras att införas.
Möjlig konsekvens
• Kan inte handla mat. Niklas får upp en varning i sin bankapp: “Du har nått din kött- och transportgräns för månaden. Klimatbudget överskriden.” ICA nekar hans kort när han försöker köpa en grillad kyckling.
Exempel på lösning
Kontanter och alternativa betalningsmedel som backup. Handla av mindre företag/privatpersoner/närproducerande bönder. Ha beredskapslager hemma för kritiska resurser (mat, bränsle mm.).
Risk: Din mobil/högtalare lyssnar på dig och din omgivning.
Apple, Amazon, Google (Facebook misstänks också) har spelat in inspelningar utan användarnas kännedom. Många mäniskor i världen har upptäckt riktad annonsering som enbart hade kunnat uppstå efter lyssning av aktiva samtal. En stor del av apparna du installerar lägger slentrianmässigt (eller planerat) till rättigheter till bl.a. mikrofon, men även andra säkerhetsrelaterat tveksamma funktioner.
Möjlig konsekvens
• Utpressning och påverkan.
Exempel på lösning
Använd alternativa leverantörer till mobiltelefoner istället för Apple/iPhone och Google/Android, exempelvis Graphene OS (lika lätt/bra att använda).
• Avlyssning av företagshemligheter→ digital kommunikation övervakas → ökad risk för att känslig information läcker.
Exempel på lösning
Använd inte smarta högtalare är kopplade till molnet (det finns lokalkörande alternativ ibland). Använd alternativa leverantörer till mobiltelefoner istället för Apple/iPhone och Google/Android, exempelvis Graphene OS (lika lätt/bra att använda).
Risk: Massövervakning av mobil & dator
De allra flesta mobiler och datorer (Apple/iPhone, Google/Android, Microsoft) övervakas kontinuerligt, med omfattande spårning av app-användning, surfning, inköp och transaktioner, geografisk position, avlyssningsmöjlighet mm. Det finns flera kända fall då politiker, journalister, visselblåsare och makthavare har avlyssnats och övervakats via mobilen bland annat i Grekland och i Italien (finns många exempel på detta). Privatpersoner påverkas också kraftigt, men inte lika synligt och uppenbart.
Möjlig konsekvens
• Utpressning & påverkan.
• Ökad risk för begränsningar i vad du får köpa eller göra.
• Upplevelse av övervakning -> ökad risk för stress, självcensur.
• Beslut baseras på data → ökad risk för extern påverkan på rättigheter, tillgång och livsvillkor.
• Automatiserade system flaggar beteende → ökad risk för minskat handlingsutrymme.
• Systematisk profilering → beslut fattas automatiskt baserat på data → ökad risk för exkludering från tjänster och möjligheter.
• Rättslig sårbarhet via data → transaktioner eller digitala aktiviteter flaggas automatiskt → ökad risk för juridiska konsekvenser. All data kan lagras i flera år, vilket också görs i många fall och kan missbrukas retroaktivt.
• Geografisk kontroll (geofencing) → funktioner i mobilen stängs av i ett område → ökad risk för begränsad funktion baserat på plats. Detta har hänt vid demonstrationer eller andra större publika händelser.
• Utpressningsrisk via data → privat information läcker → ökad risk för psykisk press och kontroll.
• Beteendeprofilering via interaktionsdata → skrivmönster, emojis eller användarbeteende analyseras → ökad risk för felaktig psykologisk profilering och konsekvenser i arbete eller samhälle.
• Social kreditprofilering→ nätverk och relationer analyseras → ökad risk för att påverkas av andras beteende (detta görs redan i vissa länder).
• Rättslig exploatering via komplex lagstiftning → digitala aktiviteter kan tolkas och användas juridiskt → ökad risk för åtal, rättegång och fängelse. All data kan lagras i flera år, vilket också görs i många fall och kan missbrukas retroaktivt.
• Nätverkseffekt (sekundär exponering) → någon i ditt nätverk flaggas → ökad risk för påverkan via andra (detta görs redan i vissa länder).
• Beteendeprofilering via interaktionsdata → skrivmönster, emojis eller användarbeteende analyseras → ökad risk för felaktig psykologisk profilering och konsekvenser i arbete eller samhälle.
Exempel på lösning
Använd alternativa leverantörer till mobiltelefoner/datorer istället för Apple/iPhone och Google/Android, exempelvis Graphene OS (lika lätt/bra att använda) och Linux. Använd ej tjänster/produkter som spårar/loggar/analyserar ditt liv.
En användare blir pappa och har inte tid att träna. Hans smartwatch rapporterar hans sjunkande aktivitetsnivå till försäkringsbolaget. Hälsodata används för ekonomiska beslut → aktivitetsdata från wearables delas. Det finns flera exempel på detta scenario världen över.
Möjlig konsekvens
• Ökad risk för försämrade försäkringsvillkor och ekonomiska konsekvenser.
Exempel på lösning
Använd träningsenheter som kör offline.
Risk: Din bil/biltillverkaren informerar försäkringsbolag
Din körstil kan flaggas som aggressiv eller riskbenägen (trots att den inte är det). Det finns flera exempel på detta scenario världen över.
Möjlig konsekvens
• Försäkringspremien höjs kraftigt.
Exempel på lösning
Använd bilar som inte loggar/har logger som inte kan skicka data till tillverkaren/försäkringsbolag.
Risk: Du tappar tillgång till digitala recept- och distributionssystem
Mobilen slutar fungera, internet slutar fungera, inloggning/digitalID för internet tillåts inte Avbruten tillgång till läkemedel eller behandling.
Möjlig konsekvens
• Ökad risk för försämrad kronisk sjukdom.
Exempel på lösning
Ha alternativ, redundant lösning till internet-access. Använd alternativ-medicinska lösningar på många hälsoproblem. Ha beredskapslager hemma för kritiska mediciner en längre tid.
Risk: Strömavbrott
El krävs för samällets grundläggande och kritiska funktioner, exvis sjukvård, livsmedel, transporter, bostadsuppvärmning, vattenförsörjning mm.
Möjlig konsekvens
• Ökad risk för allvarlig fysisk ohälsa och överlevnad.
Exempel på lösning
Alternativa uppvärmningsystem som komplement i bostad. Alternativ tillgång till vatten (pumpen fungerar inte längre). Alternativ matlagningsalternativ (camping, vedspis mm). Ha beredskapslager hemma för kritiska resurser (mat, bränsle mm.).
Du kan inte kontakta någon på distans. Du kan inte få information om vad som händer.
Möjlig konsekvens
• Ökad risk för isolering, svårighet att kalla på hjälp vid akuta situationer
Exempel på lösning
Ha god kontakt med grannar (grannsamverkan). Använd mesh-nätverk (med app i mobilen kan du prata med grannarna utan mobilnät, exvis Briar, Meshtastic. Serval Mesh). Mobil radio/walkie-talkie (billigt, har dock begränsad räckvidd, kräver viss inlärningströskel).
Risk: Bilen slutar fungera pga systemfel/bortkoppling (killswitch)
Fr.o.m. 2026 framförs krav på killswitch för moderna bilar, vilket innebär att bilen kan stängas ner på distans. Det har diskuterats att använda denna funktion i många olika sammanhang. Alla system kan hackas eller gå sönder.
Möjlig konsekvens
• Ökad risk för svårighet att förflytta sig till vård, arbete eller nödvändiga resurser.
• Geografisk kontroll (geofencing) → Du kan bara köra inom ett visst geografiskt område. Detta alternativ diskuteras i samband med klimatåtgårder. Sök upp begreppet 15-minute cities och Oxford.
Exempel på lösning
Köp inte nya bilar med denna funktion. Ha alternativ möjlighet till transport (cykel, moped).
Risk: Begränsad tillgång till information & informationsmanipulation
Censurering, filtrering av information och nyheter på media, social media och andra ställen.
Möjlig konsekvens
• Ökad risk för minskad möjlighet att ta emot och sprida information.
• Ökad risk för felaktiga beslut.
• Manipulativ informationspåverkan (nudging) → riktade budskap och notiser styr beteende → ökad risk för att beslut påverkas omedvetet.
Exempel på lösning
Använd alternativa, ocensurerade informationskanaler. Träna ditt kritiska tänkande och ta ansvar för din egen bedömning av sanningshalten istället för att acceptera andras.
Sammanfattning
Detta är ett försök att “skrapa på ytan” för att synliggöra riskerna med dagens teknik om vi inte hanterar den på ett bättre sätt. Vi vet alla syftet med fallskärmar, livbojar, livbåtar, säkringar, bilbälten och andra skyddsmekanismer. Varför springer vi rakt ut över klipp-kanten utan att titta ner, utan att planera i förväg? Är de senaste funktionerna eller den senaste tekniken alltid det bästa, eller ska vi “chilla” med att barnsligt imponerade av “det senaste” som inträffar och istället uppskatta långsiktighet och redundans?
När vi pratar om hälsa syftar vi ofta på den fysiska eller psykiska hälsan som uppstår genom vanliga påverkande faktorer: Näring, vatten, solljus, sunda relationer, motion, frånvaro av farliga gifter osv…
I dagens samhälle känns det mer och mer nödvändigt att inkludera den digitala världen, eftersom den är så kritisk för vår välfärd, och till och med för vår direkta överlevnad. Jag är nog inte den första med att mynta begreppet “Digital hälsa”, men jag är kanske bland de första som vill inkludera det holistiskt som en förutsättning för att vi ska må bra som människor. Jag har arbetat med IT och informationssäkerhet i många år parallelt med mitt stora intresse för hälsa, men inte sett kopplingarna så starkt som jag gör nu. Låt oss börja så smått med att titta på begreppet hälsa, så vi får ett avstamp.
Ordet hälsa kommer från fornnordiskans “heill”, som betyder hel, oskadad eller fullständig. Hälsa syftar ursprungligen på ett tillstånd av helhet och integritet, snarare än bara frånvaro av sjukdom.
Ohälsa kan uppstå både genom skadlig påverkan och genom brist på något du behöver, exempelvis om du utsätts för giftiga ämnen eller om du inte får tillräckligt med näring.
Samma principer råder för digital hälsa: Genom att utsätta oss för skadlig strålning, stressande aviseringar, obalanserad dopamin-stimuli, eller genom att inte längre ha tillgång till mobilen eller kunna utföra transaktioner så kan det resultera i sjukdom eller till och med i dödsfall.
Låt mig sammanfatta några exempel på risker som är mest uppenbara, innan vi går vidare till de exempel som kanske är mindre uppenbara, men som har en livsavgörande påverkan på oss. Varje identidierade exempel har en presenterad praktiskt användbar och möjlig lösning till risken också. Jag tror inte på att gnälla, klaga, “måla fan på väggen” utan att samtidigt visa på potientiella lösningar. Det är inte konstruktivt.
Om det är någon risk eller lösning som du inte förstår, eller vill lära dig mer om, tveka inte att kontakta mig.
Digital ohälsa med direkta konsekvenser (små till medelstora) – Identifierade risker & lösningar
Risk: Elektromagnetiska fält (EMF)
Från exempelvis Wifi, mobil, bluetooth, inuti elbilar, mobilmaster.
Möjlig konsekvens
Ökad risk för huvudvärk, trötthet, koncentrationssvårigheter, sömnstörningar, stresspåslag i kroppen, svårdefinerade kroniska sjukdomar.
Exempel på lösning: Använd trådad kommunikation och enheter, använd strålningsskydd, koppla bort bluetooth, håll avstånd till mobilmaster, mät EMF-fälten i elbilen.
I vår digitala vardag omges vi ständigt av elektromagnetiska fält från wifi, mobiltelefoner, bluetooth-enheter, elbilar och mobilmaster. Denna exponering har blivit så integrerad i samhället att den ofta tas för given, trots att den är relativt ny ur ett historiskt perspektiv. För många människor märks den inte alls, men vissa upplever återkommande besvär som huvudvärk, trötthet, koncentrationssvårigheter och sömnproblem. Det finns även rapporter om att kroppen kan hamna i ett låggradigt stresspåslag, där nervsystemet inte får samma möjlighet till återhämtning. Över tid kan detta påverka både välbefinnande och prestationsförmåga i vardagen.
En utmaning är att symtomen ofta är diffusa och svåra att koppla direkt till en enskild källa, eftersom exponeringen sker från många håll samtidigt. Det gör att sambanden kan upplevas som otydliga, samtidigt som den totala belastningen kan bli betydande. Även om forskningen fortfarande utvecklas och inte ger entydiga svar, finns ett ökande intresse för att arbeta förebyggande och minska onödig exponering där det är möjligt.
Exempel på lösning
Praktiska åtgärder kan vara att använda trådade uppkopplingar istället för trådlösa, att ha bluetooth och wifi på så sällan som möjligt (det går att köra trådat internet på mobil hemma exempelvis), och att undvika att bära mobilen nära kroppen under längre perioder. Vissa väljer även att använda olika former av strålningsskydd eller att skapa sovmiljöer med så låg exponering som möjligt för att främja återhämtning. Att hålla avstånd till starka källor, som mobilmaster, kan också vara en del av en mer medveten strategi. Små förändringar i vardagen kan tillsammans bidra till att minska den totala belastningen och skapa bättre förutsättningar för balans och hälsa.
Risk: Blåljus från skärmar och långvarig skärmanvändning
Från exempelvis skärmar från mobil, dator och TV, särskilt kvällstid.
Möjlig konsekvens
Ökad risk för påverkan på dygnsrytm och sömn, ögonbelastning, stillasittande.
Exempel på lösning: Använd blåljusfilter, minska skärmtid på kvällen, ta pauser, prioritera dagsljus.
I dagens samhälle exponeras vi dagligen för blått ljus från skärmar i mobiltelefoner, datorer och TV-apparater. Särskilt under kvällstid kan denna exponering påverka kroppens naturliga signaler för sömn och vakenhet. Blåljuset efterliknar dagsljus och kan därmed lura hjärnan att tro att det fortfarande är dag, vilket kan förskjuta dygnsrytmen. För många leder detta till svårigheter att somna, ytligare sömn och en känsla av att inte vara utvilad, även efter en hel natts sömn.
Utöver påverkan på sömnen kan långvarig skärmanvändning även belasta ögonen. Det är vanligt att uppleva torra ögon, suddig syn eller huvudvärk efter många timmar framför en skärm. Samtidigt bidrar stillasittandet ofta till minskad fysisk aktivitet, vilket i sin tur kan påverka både kropp och energinivåer negativt över tid. Kombinationen av ljuspåverkan, mental stimulans och fysisk inaktivitet gör att effekterna kan bli mer omfattande än man först tänker sig.
Exempel på lösning
För att minska belastningen finns flera enkla åtgärder. Att använda blåljusfilter på skärmar, särskilt på kvällen, kan hjälpa kroppen att lättare varva ner. Att begränsa skärmtid innan läggdags och istället prioritera lugnare aktiviteter kan förbättra sömnkvaliteten. Regelbundna pauser under dagen, där blicken får vila från skärmen, kan minska ögonbelastning. Att vistas i dagsljus, särskilt på morgonen, stärker dessutom dygnsrytmen och kan bidra till bättre balans mellan vakenhet och vila.
Risk: Överstimulans och beroendebeteende från digitala plattformar
Sociala medier, kortformat-innehåll, spelande, långvarig användning samt avsaknad av digital stimulans.
Möjlig konsekvens
Ökad risk för beroende, passiv konsumtion, tidsförlust, minskad återhämtning, svårighet att varva ner, påverkan på sömn, immunförsvar och nervsystem, psykisk och fysiologisk stress.
Exempel på lösning: Begränsa användningstid, stäng av appar, skapa skärmfria perioder, ersätt med analoga aktiviteter.
Digitala plattformar som sociala medier, kortformat-innehåll och spel är utformade för att fånga vår uppmärksamhet och hålla kvar den så länge som möjligt. Genom snabba belöningar, ständiga uppdateringar och ett till synes oändligt flöde av innehåll stimuleras hjärnans belöningssystem kontinuerligt. Den svenska psykiatern Anders Hansen beskriver hur denna typ av stimulans påverkar dopaminsystemet, vilket kan göra att vi utvecklar vanemässiga beteenden där vi återkommer till skärmen utan att egentligen ha ett tydligt syfte. Samtidigt kan frånvaron av denna stimulans upplevas som rastlöshet eller obehag, vilket förstärker användningen ytterligare.
Konsekvenserna kan visa sig både mentalt och fysiskt. Det kan handla om en känsla av beroende, där mobilen används nästan automatiskt, men också om passiv konsumtion och tidsförlust som tränger undan andra aktiviteter. Enligt Anders Hansen är våra hjärnor inte utvecklade för den konstanta mängd intryck som dagens digitala miljö innebär, vilket kan leda till svårigheter med fokus och återhämtning. När hjärnan sällan får vila kan det bli svårare att varva ner, vilket i sin tur påverkar sömn, stressnivåer och kroppens återhämtningssystem, inklusive immunförsvar och nervsystem.
Exempel på lösning
I boken Skärmhjärnan lyfter han särskilt vikten av pauser från digital stimulans för att hjärnan ska kunna återställa sig. För att skapa bättre balans kan det därför vara hjälpsamt att sätta tydliga ramar för användningen, som att begränsa skärmtid, stänga av appar eller notiser och skapa skärmfria perioder under dagen. Att ersätta delar av den digitala tiden med analoga aktiviteter, som rörelse, läsning eller socialt umgänge, kan bidra till att minska överstimulansen och ge hjärnan utrymme för återhämtning. Små, medvetna förändringar i vardagen kan på sikt göra stor skillnad för både fokus, energi och välbefinnande.
Risk: Konstant notisflöde
Aviseringar från appar, mail och system.
Möjlig konsekvens
Ökad risk för stress, splittrad uppmärksamhet.
Exempel på lösning: Stäng av notiser, använd fokuslägen, schemalägg kontroll av appar.
I den digitala vardagen är vi ständigt nåbara genom aviseringar från appar, mejl och olika system. Dessa notiser är ofta utformade för att snabbt fånga vår uppmärksamhet, vilket gör att de avbryter det vi håller på med – ibland många gånger i timmen. Även korta avbrott kan påverka koncentrationen, eftersom det tar tid för hjärnan att återgå till samma fokusnivå. Resultatet blir en mer fragmenterad arbetsdag där uppmärksamheten ständigt skiftar mellan olika intryck.
Denna upprepade avbrytning kan bidra till en känsla av inre stress, där kroppen hela tiden är i beredskap för nästa signal. På sikt kan det leda till svårigheter att fokusera längre stunder, minskad effektivitet och en upplevelse av mental trötthet. När uppmärksamheten delas upp i många små delar minskar också möjligheten till fördjupning och återhämtning, vilket kan påverka både prestation och välbefinnande.
Exempel på lösning
För att minska belastningen kan det vara hjälpsamt att ta kontroll över notisflödet. Att stänga av icke-nödvändiga aviseringar, använda fokuslägen under arbete eller vila, och att själv välja när man kontrollerar appar och mejl kan skapa en mer sammanhållen uppmärksamhet. Genom att samla interaktioner till vissa tidpunkter istället för att reagera i realtid på varje signal, ges hjärnan bättre förutsättningar för både koncentration och återhämtning.
Risk: Konstant tillgång till information
Mobilen används som extern minneskälla.
Möjlig konsekvens
Ökad risk för försämrat minne, minskad egen problemlösningsförmåga, minskat självständigt tänkande.
Exempel på lösning: Träna minnet aktivt, lös problem utan hjälpmedel, begränsa direkt informationssökning.
Med dagens teknik har vi ständig tillgång till information via mobilen, som ofta fungerar som en extern minnesbank. Fakta, svar och lösningar finns bara några sekunder bort, vilket gör att vi sällan behöver anstränga oss för att minnas eller resonera oss fram till ett svar. Detta förändrar hur vi använder vår kognitiva förmåga, där fokus i större utsträckning flyttas från att komma ihåg till att snabbt kunna hitta information.
På kort sikt kan detta upplevas som effektivt, men över tid kan det påverka minnet och den egna problemlösningsförmågan. När vi inte tränar på att lagra och bearbeta information själva minskar också hjärnans incitament att göra det. Det kan leda till att vi i större utsträckning blir beroende av externa hjälpmedel, samtidigt som förmågan till självständigt tänkande och djupare förståelse riskerar att försvagas.
Exempel på lösning
För att motverka detta kan det vara värdefullt att medvetet träna hjärnan. Att försöka minnas information innan man söker upp den, att lösa problem utan hjälpmedel och att ibland avstå från direkt informationssökning kan stärka både minne och analytisk förmåga. Genom att skapa utrymme för eget tänkande och reflektion kan vi behålla och utveckla de kognitiva funktioner som annars riskerar att användas mindre i en digitalt präglad vardag.
Risk: AI kan göra dig passiv och beroende
Möjlig konsekvens
Förvagning av våra tankeförmågor och relationer. Psykiatern Anders Hansen menar att AI, trots sina fördelar, riskerar att göra oss mer passiva och beroende av snabba svar, vilket kan försvaga vår egen tankeförmåga och våra relationer (rekommenderar starkt hans AI-serie på SVT Play).
Censurering och filtrering av information och nyheter. Vi riskerar att okritiskt ta till oss information som i praktiken formas och påverkas av externa aktörer bakom AI-systemen.
Artificiell intelligens gör det möjligt att snabbt få svar, sammanfattningar och färdiga lösningar, vilket kan upplevas som både effektivt och bekvämt. Samtidigt finns en risk att vi i allt större utsträckning överlåter tänkande, analys och beslut till systemen. Psykiatern Anders Hansen lyfter att denna utveckling, trots sina tydliga fördelar, kan göra oss mer passiva och beroende av snabba svar. När vi inte själva behöver formulera frågor, väga alternativ eller dra slutsatser, minskar användningen av våra egna kognitiva förmågor över tid.
Detta kan påverka både hur vi tänker och hur vi relaterar till andra människor. Om svaren alltid finns direkt tillgängliga minskar behovet av reflektion, dialog och gemensamt problemlösande. På sikt kan det bidra till en försvagning av både tankeförmåga och mänskliga relationer, där färre samtal bygger på utforskande och fler på färdiga svar.
En annan aspekt är att den information vi får via AI inte är neutral i praktiken. Den kan vara filtrerad, prioriterad eller formad av de aktörer som utvecklar systemen. Det innebär att vi riskerar att okritiskt ta till oss information utan att förstå hur den har valts ut eller presenterats. I förlängningen kan detta påverka vår bild av omvärlden och vilka perspektiv vi exponeras för.
Exempel på lösning
För att hantera detta kan AI användas mer medvetet som ett verktyg snarare än en ersättning för eget tänkande. Att låta AI hjälpa till med struktur, idéer eller beslutsunderlag, men att själv stå för analys och beslut, kan bidra till att behålla en aktiv roll. Att ibland formulera egna svar innan man söker hjälp, och att vara uppmärksam på hur information presenteras, kan stärka självständigheten. Det är väldigt fördelaktigt att använda egna lokala AI-lösningar på sin egen dator för ökad kontroll över data och informationsflöde. Små, medvetna val kan göra stor skillnad för att behålla balans mellan nytta och beroende.
Använd AI:n som en praktisk sekreterare och medhjälpare. Låt AI:n förbereda beslutsunderlagen men styr själv ditt liv (istället för att fråga AI:n “Vad beslut skall jag ta?”). Installera egen lokal AI på din egen dator som inte är filtrerad och censurerad (exvis Mike Adams Enoch på Brighteon).
Sammanfattning
Faktorerna som tagits upp är relativt lättförståeliga att de kan påverka hälsan både negativt och positivt. Jag hoppas att jag kunnat visa inte bara riskerna med dem utan även hur du kan hantera dem på bästa sätt så att du kan dra fördel av tekniken som finns. Det är inget FEL på nuvarande teknik, bara vi använder den på rätt sätt. Det är tyvärr ingen av oss som fick en bruksanvisning som visar hur vi på rätt sätt kan använda alla funktioner runtomkring oss. Vi börjar mer och mer förstå möjligheterna och hoten och kan därför undvika riskerna och ha kul och nytta av tekniken som finns.
Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du användandet av cookies. mer information
Dina cookie-inställningar för denna webbplats är satt till ”tillåt cookies” för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för cookies eller om du klickar ”Godkänn” nedan så samtycker du till detta.
