Digital (o)hälsa och dess lösningar – Del 1

Posted on by sW9aETxZc9mN

Detta är första delen av artikelserien. Del 2 kan du läsa här!

När vi pratar om hälsa syftar vi ofta på den fysiska eller psykiska hälsan som uppstår genom vanliga påverkande faktorer: Näring, vatten, solljus, sunda relationer, motion, frånvaro av farliga gifter osv…

I dagens samhälle känns det mer och mer nödvändigt att inkludera den digitala världen, eftersom den är så kritisk för vår välfärd, och till och med för vår direkta överlevnad. Jag är nog inte den första med att mynta begreppet “Digital hälsa”, men jag är kanske bland de första som vill inkludera det holistiskt som en förutsättning för att vi ska må bra som människor. Jag har arbetat med IT och informationssäkerhet i många år parallelt med mitt stora intresse för hälsa, men inte sett kopplingarna så starkt som jag gör nu. Låt oss börja så smått med att titta på begreppet hälsa, så vi får ett avstamp.

Ordet hälsa kommer från fornnordiskans “heill”, som betyder hel, oskadad eller fullständig. Hälsa syftar ursprungligen på ett tillstånd av helhet och integritet, snarare än bara frånvaro av sjukdom.

Ohälsa kan uppstå både genom skadlig påverkan och genom brist på något du behöver, exempelvis om du utsätts för giftiga ämnen eller om du inte får tillräckligt med näring.

Samma principer råder för digital hälsa: Genom att utsätta oss för skadlig strålning, stressande aviseringar, obalanserad dopamin-stimuli, eller genom att inte längre ha tillgång till mobilen eller kunna utföra transaktioner så kan det resultera i sjukdom eller till och med i dödsfall.

Låt mig sammanfatta några exempel på risker som är mest uppenbara, innan vi går vidare till de exempel som kanske är mindre uppenbara, men som har en livsavgörande påverkan på oss. Varje identidierade exempel har en presenterad praktiskt användbar och möjlig lösning till risken också. Jag tror inte på att gnälla, klaga, “måla fan på väggen” utan att samtidigt visa på potientiella lösningar. Det är inte konstruktivt.

Om det är någon risk eller lösning som du inte förstår, eller vill lära dig mer om, tveka inte att kontakta mig.

Digital ohälsa med direkta konsekvenser (små till medelstora) – Identifierade risker & lösningar

Risk: Elektromagnetiska fält (EMF)

Från exempelvis Wifi, mobil, bluetooth, inuti elbilar, mobilmaster.

Möjlig konsekvens

  • Ökad risk för huvudvärk, trötthet, koncentrationssvårigheter, sömnstörningar, stresspåslag i kroppen, svårdefinerade kroniska sjukdomar.
  • Exempel på lösning: Använd trådad kommunikation och enheter, använd strålningsskydd, koppla bort bluetooth, håll avstånd till mobilmaster, mät EMF-fälten i elbilen.

I vår digitala vardag omges vi ständigt av elektromagnetiska fält från wifi, mobiltelefoner, bluetooth-enheter, elbilar och mobilmaster. Denna exponering har blivit så integrerad i samhället att den ofta tas för given, trots att den är relativt ny ur ett historiskt perspektiv. För många människor märks den inte alls, men vissa upplever återkommande besvär som huvudvärk, trötthet, koncentrationssvårigheter och sömnproblem. Det finns även rapporter om att kroppen kan hamna i ett låggradigt stresspåslag, där nervsystemet inte får samma möjlighet till återhämtning. Över tid kan detta påverka både välbefinnande och prestationsförmåga i vardagen.

En utmaning är att symtomen ofta är diffusa och svåra att koppla direkt till en enskild källa, eftersom exponeringen sker från många håll samtidigt. Det gör att sambanden kan upplevas som otydliga, samtidigt som den totala belastningen kan bli betydande. Även om forskningen fortfarande utvecklas och inte ger entydiga svar, finns ett ökande intresse för att arbeta förebyggande och minska onödig exponering där det är möjligt.

Exempel på lösning

Praktiska åtgärder kan vara att använda trådade uppkopplingar istället för trådlösa, att ha bluetooth och wifi på så sällan som möjligt (det går att köra trådat internet på mobil hemma exempelvis), och att undvika att bära mobilen nära kroppen under längre perioder. Vissa väljer även att använda olika former av strålningsskydd eller att skapa sovmiljöer med så låg exponering som möjligt för att främja återhämtning. Att hålla avstånd till starka källor, som mobilmaster, kan också vara en del av en mer medveten strategi. Små förändringar i vardagen kan tillsammans bidra till att minska den totala belastningen och skapa bättre förutsättningar för balans och hälsa.

Risk: Blåljus från skärmar och långvarig skärmanvändning

Från exempelvis skärmar från mobil, dator och TV, särskilt kvällstid.

Möjlig konsekvens

  • Ökad risk för påverkan på dygnsrytm och sömn, ögonbelastning, stillasittande.
  • Exempel på lösning: Använd blåljusfilter, minska skärmtid på kvällen, ta pauser, prioritera dagsljus.

I dagens samhälle exponeras vi dagligen för blått ljus från skärmar i mobiltelefoner, datorer och TV-apparater. Särskilt under kvällstid kan denna exponering påverka kroppens naturliga signaler för sömn och vakenhet. Blåljuset efterliknar dagsljus och kan därmed lura hjärnan att tro att det fortfarande är dag, vilket kan förskjuta dygnsrytmen. För många leder detta till svårigheter att somna, ytligare sömn och en känsla av att inte vara utvilad, även efter en hel natts sömn.

Utöver påverkan på sömnen kan långvarig skärmanvändning även belasta ögonen. Det är vanligt att uppleva torra ögon, suddig syn eller huvudvärk efter många timmar framför en skärm. Samtidigt bidrar stillasittandet ofta till minskad fysisk aktivitet, vilket i sin tur kan påverka både kropp och energi­nivåer negativt över tid. Kombinationen av ljuspåverkan, mental stimulans och fysisk inaktivitet gör att effekterna kan bli mer omfattande än man först tänker sig.

Exempel på lösning

För att minska belastningen finns flera enkla åtgärder. Att använda blåljusfilter på skärmar, särskilt på kvällen, kan hjälpa kroppen att lättare varva ner. Att begränsa skärmtid innan läggdags och istället prioritera lugnare aktiviteter kan förbättra sömnkvaliteten. Regelbundna pauser under dagen, där blicken får vila från skärmen, kan minska ögonbelastning. Att vistas i dagsljus, särskilt på morgonen, stärker dessutom dygnsrytmen och kan bidra till bättre balans mellan vakenhet och vila.

Risk: Överstimulans och beroendebeteende från digitala plattformar

Sociala medier, kortformat-innehåll, spelande, långvarig användning samt avsaknad av digital stimulans.

Möjlig konsekvens

  • Ökad risk för beroende, passiv konsumtion, tidsförlust, minskad återhämtning, svårighet att varva ner, påverkan på sömn, immunförsvar och nervsystem, psykisk och fysiologisk stress.
  • Exempel på lösning: Begränsa användningstid, stäng av appar, skapa skärmfria perioder, ersätt med analoga aktiviteter.

Digitala plattformar som sociala medier, kortformat-innehåll och spel är utformade för att fånga vår uppmärksamhet och hålla kvar den så länge som möjligt. Genom snabba belöningar, ständiga uppdateringar och ett till synes oändligt flöde av innehåll stimuleras hjärnans belöningssystem kontinuerligt. Den svenska psykiatern Anders Hansen beskriver hur denna typ av stimulans påverkar dopaminsystemet, vilket kan göra att vi utvecklar vanemässiga beteenden där vi återkommer till skärmen utan att egentligen ha ett tydligt syfte. Samtidigt kan frånvaron av denna stimulans upplevas som rastlöshet eller obehag, vilket förstärker användningen ytterligare.

Konsekvenserna kan visa sig både mentalt och fysiskt. Det kan handla om en känsla av beroende, där mobilen används nästan automatiskt, men också om passiv konsumtion och tidsförlust som tränger undan andra aktiviteter. Enligt Anders Hansen är våra hjärnor inte utvecklade för den konstanta mängd intryck som dagens digitala miljö innebär, vilket kan leda till svårigheter med fokus och återhämtning. När hjärnan sällan får vila kan det bli svårare att varva ner, vilket i sin tur påverkar sömn, stressnivåer och kroppens återhämtningssystem, inklusive immunförsvar och nervsystem.

Exempel på lösning

I boken Skärmhjärnan lyfter han särskilt vikten av pauser från digital stimulans för att hjärnan ska kunna återställa sig. För att skapa bättre balans kan det därför vara hjälpsamt att sätta tydliga ramar för användningen, som att begränsa skärmtid, stänga av appar eller notiser och skapa skärmfria perioder under dagen. Att ersätta delar av den digitala tiden med analoga aktiviteter, som rörelse, läsning eller socialt umgänge, kan bidra till att minska överstimulansen och ge hjärnan utrymme för återhämtning. Små, medvetna förändringar i vardagen kan på sikt göra stor skillnad för både fokus, energi och välbefinnande.

Risk: Konstant notisflöde

Aviseringar från appar, mail och system.

Möjlig konsekvens

  • Ökad risk för stress, splittrad uppmärksamhet.
  • Exempel på lösning: Stäng av notiser, använd fokuslägen, schemalägg kontroll av appar.

I den digitala vardagen är vi ständigt nåbara genom aviseringar från appar, mejl och olika system. Dessa notiser är ofta utformade för att snabbt fånga vår uppmärksamhet, vilket gör att de avbryter det vi håller på med – ibland många gånger i timmen. Även korta avbrott kan påverka koncentrationen, eftersom det tar tid för hjärnan att återgå till samma fokusnivå. Resultatet blir en mer fragmenterad arbetsdag där uppmärksamheten ständigt skiftar mellan olika intryck.

Denna upprepade avbrytning kan bidra till en känsla av inre stress, där kroppen hela tiden är i beredskap för nästa signal. På sikt kan det leda till svårigheter att fokusera längre stunder, minskad effektivitet och en upplevelse av mental trötthet. När uppmärksamheten delas upp i många små delar minskar också möjligheten till fördjupning och återhämtning, vilket kan påverka både prestation och välbefinnande.

Exempel på lösning

För att minska belastningen kan det vara hjälpsamt att ta kontroll över notisflödet. Att stänga av icke-nödvändiga aviseringar, använda fokuslägen under arbete eller vila, och att själv välja när man kontrollerar appar och mejl kan skapa en mer sammanhållen uppmärksamhet. Genom att samla interaktioner till vissa tidpunkter istället för att reagera i realtid på varje signal, ges hjärnan bättre förutsättningar för både koncentration och återhämtning.

Risk: Konstant tillgång till information

Mobilen används som extern minneskälla.

Möjlig konsekvens

  • Ökad risk för försämrat minne, minskad egen problemlösningsförmåga, minskat självständigt tänkande.
  • Exempel på lösning: Träna minnet aktivt, lös problem utan hjälpmedel, begränsa direkt informationssökning.

Med dagens teknik har vi ständig tillgång till information via mobilen, som ofta fungerar som en extern minnesbank. Fakta, svar och lösningar finns bara några sekunder bort, vilket gör att vi sällan behöver anstränga oss för att minnas eller resonera oss fram till ett svar. Detta förändrar hur vi använder vår kognitiva förmåga, där fokus i större utsträckning flyttas från att komma ihåg till att snabbt kunna hitta information.

På kort sikt kan detta upplevas som effektivt, men över tid kan det påverka minnet och den egna problemlösningsförmågan. När vi inte tränar på att lagra och bearbeta information själva minskar också hjärnans incitament att göra det. Det kan leda till att vi i större utsträckning blir beroende av externa hjälpmedel, samtidigt som förmågan till självständigt tänkande och djupare förståelse riskerar att försvagas.

Exempel på lösning

För att motverka detta kan det vara värdefullt att medvetet träna hjärnan. Att försöka minnas information innan man söker upp den, att lösa problem utan hjälpmedel och att ibland avstå från direkt informationssökning kan stärka både minne och analytisk förmåga. Genom att skapa utrymme för eget tänkande och reflektion kan vi behålla och utveckla de kognitiva funktioner som annars riskerar att användas mindre i en digitalt präglad vardag.

Risk: AI kan göra dig passiv och beroende

Möjlig konsekvens

  • Förvagning av våra tankeförmågor och relationer.
    Psykiatern Anders Hansen menar att AI, trots sina fördelar, riskerar att göra oss mer passiva och beroende av snabba svar, vilket kan försvaga vår egen tankeförmåga och våra relationer (rekommenderar starkt hans AI-serie på SVT Play).
  • Censurering och filtrering av information och nyheter.
    Vi riskerar att okritiskt ta till oss information som i praktiken formas och påverkas av externa aktörer bakom AI-systemen.

Artificiell intelligens gör det möjligt att snabbt få svar, sammanfattningar och färdiga lösningar, vilket kan upplevas som både effektivt och bekvämt. Samtidigt finns en risk att vi i allt större utsträckning överlåter tänkande, analys och beslut till systemen. Psykiatern Anders Hansen lyfter att denna utveckling, trots sina tydliga fördelar, kan göra oss mer passiva och beroende av snabba svar. När vi inte själva behöver formulera frågor, väga alternativ eller dra slutsatser, minskar användningen av våra egna kognitiva förmågor över tid.

Detta kan påverka både hur vi tänker och hur vi relaterar till andra människor. Om svaren alltid finns direkt tillgängliga minskar behovet av reflektion, dialog och gemensamt problemlösande. På sikt kan det bidra till en försvagning av både tankeförmåga och mänskliga relationer, där färre samtal bygger på utforskande och fler på färdiga svar.

En annan aspekt är att den information vi får via AI inte är neutral i praktiken. Den kan vara filtrerad, prioriterad eller formad av de aktörer som utvecklar systemen. Det innebär att vi riskerar att okritiskt ta till oss information utan att förstå hur den har valts ut eller presenterats. I förlängningen kan detta påverka vår bild av omvärlden och vilka perspektiv vi exponeras för.

Exempel på lösning

För att hantera detta kan AI användas mer medvetet som ett verktyg snarare än en ersättning för eget tänkande. Att låta AI hjälpa till med struktur, idéer eller beslutsunderlag, men att själv stå för analys och beslut, kan bidra till att behålla en aktiv roll. Att ibland formulera egna svar innan man söker hjälp, och att vara uppmärksam på hur information presenteras, kan stärka självständigheten. Det är väldigt fördelaktigt att använda egna lokala AI-lösningar på sin egen dator för ökad kontroll över data och informationsflöde. Små, medvetna val kan göra stor skillnad för att behålla balans mellan nytta och beroende.

Använd AI:n som en praktisk sekreterare och medhjälpare. Låt AI:n förbereda beslutsunderlagen men styr själv ditt liv (istället för att fråga AI:n “Vad beslut skall jag ta?”). Installera egen lokal AI på din egen dator som inte är filtrerad och censurerad (exvis Mike Adams Enoch på Brighteon).

Sammanfattning

Faktorerna som tagits upp är relativt lättförståeliga att de kan påverka hälsan både negativt och positivt. Jag hoppas att jag kunnat visa inte bara riskerna med dem utan även hur du kan hantera dem på bästa sätt så att du kan dra fördel av tekniken som finns. Det är inget FEL på nuvarande teknik, bara vi använder den på rätt sätt. Det är tyvärr ingen av oss som fick en bruksanvisning som visar hur vi på rätt sätt kan använda alla funktioner runtomkring oss. Vi börjar mer och mer förstå möjligheterna och hoten och kan därför undvika riskerna och ha kul och nytta av tekniken som finns.

I del 2 av Digital (o)hälsa tar jag upp de faktorer som påverkar oss mer indirekt, men som har mycket större påverkan på vår hälsa… Läs mer där!