Vi vet redan att snabbmat och sötsaker kan påverka vår vikt och hälsa – men vad gör de med vår hjärna? En ny studie visar att ultraprocessade livsmedel (UPF), som chips, läsk, färdigmat och godis, kan påverka hjärnans struktur på ett sätt som gör oss ännu mer benägna att fortsätta äta dem.
I en stor analys av över 33 000 personer i Storbritannien fann forskare från McGill och Helsingfors universitet att konsumtion av mycket ultraprocessad mat var kopplad till förändringar i hjärnans områden som styr aptit, belöning och ätbeteende. Och det intressanta? Effekterna syntes både hos personer med övervikt – och hos personer med normal vikt.
Ultraprocessat – vad är det?
Ultraprocessade livsmedel är produkter som har tillverkats industriellt och ofta innehåller tillsatser som emulgeringsmedel, smakförstärkare och sötningsmedel. De är energitäta, ofta näringsfattiga – och konstruerade för att vara extra lockande.
I studien stod UPF för nästan hälften av deltagarnas dagliga energiintag. Det är ett mönster som blir allt vanligare globalt.
Så påverkas kroppen – och hjärnan
Personer som åt mest UPF hade i genomsnitt:
- Högre BMI och mer bukfett
- Försämrade blodvärden: högre blodsocker, triglycerider, och inflammation (CRP)
- Lägre nivåer av det goda kolesterolet (HDL)
Men den stora nyheten i studien är vad som hände i hjärnan. Med hjälp av avancerad hjärnavbildning (MRI) såg forskarna förändringar i hjärnans mikroskopiska struktur – särskilt i de områden som styr hunger och belöningsbeteende: hypothalamus, nucleus accumbens, putamen och amygdala.
Vissa delar visade tecken på inflammation och ökad celltäthet (s.k. glios), medan andra visade minskad celltäthet – vilket kan vara ett tidigt tecken på neurodegenerativa processer.
En självförstärkande cirkel
En av studiens mest tankeväckande slutsatser är att hjärnans förändringar kan leda till ökat sug efter samma typ av mat. Det bildar en ond cirkel: UPF påverkar hjärnan → hjärnan vill ha mer UPF → konsumtionen ökar → skadorna förvärras.
Forskningen pekar på att detta sker inte bara genom övervikt, utan också via direkta effekter av maten på ämnesomsättning och låggradig inflammation.
Belöning, sug och kontroll
De delar av hjärnan som påverkas av UPF är också involverade i beroende och impulsivitet. Forskare har länge misstänkt att vissa typer av mat kan vara “beroendeframkallande” – och denna studie ger ytterligare stöd för den idén.
Förändringar i vit substans som kopplar ihop hjärnregioner för hunger och känslor (t.ex. hypothalamus och amygdala) kan också påverka vår förmåga att kontrollera impulser och känna mättnad.
Vad betyder det för oss?
Den här studien stärker bilden av att det inte räcker att bara titta på kalorier eller näringsinnehåll. Hur maten är tillverkad – och hur den påverkar våra hjärnor – spelar en viktig roll.
Att minska på ultraprocessade livsmedel och satsa mer på naturlig mat kan alltså vara avgörande inte bara för din fysiska hälsa, utan också för hur du tänker, känner och agerar kring mat.
Sammanfattat:
- Ultraprocessad mat påverkar hjärnan – inte bara vikten
- Förändringarna sker i hjärnans belönings- och hungercentrum
- Effekterna sker både via och oberoende av viktökning
- En ond cirkel av sug och överkonsumtion kan skapas
